new-england-01-ny2

Klassisk stil: New England

Götenehus hustyp Lidingö är ett hus som andas New England, men som doftar lika mycket av svensk skärgård och skandinavisk byggtradition. Interiören är en charmfull stilmix av skärgård och lantgård, av rart gammaldags och pampigt modernt. 

Johan Danielsson, arkitekt SAR/MSA
Johan Danielsson, arkitekt SAR/MSA

Exteriören är betagande. Arkitekterna på Götenehus, Johan Danielsson och Mikael Strömberg, har ritat ett hus som direkt tar mig tillbaka till det där lilla samhället i New England där jag bodde under gymnasieåren; och känslan av de vita träfasaderna, av sången från måsarna, av hummertinorna vid hamnen som väntade på morgonens fisketur, blir tydlig. Här väntar nu inga hummertinor och inga måsar hörs heller: Huset ligger inte vid havet men känslan av saltstänkta vindar är där, och jag är redan charmad. Vilket ställe!

new-england-02

– Vi har försökt skapa ett hus med äkta New England-känsla, men ändå med en god portion svensk byggtradition och med en ”försvenskad” planlösning, berättar Johan Danielsson och visar mig exteriören. Den vita, liggande panelen, den långsmala verandan som löper längs med hela entrésidan, de många små takkuporna och fönsterluckorna är alla designuttryck för den klassiska arkitekturen i New England. Och självklart hade de alla en praktisk funktion när de en gång uppstod i 1800-talets nordöstra USA.

– Arkitekturen speglar ju alltid den tid då designtraditionen skapades. Trä var det man hade som byggmaterial i de trakterna, så att husen byggdes med träfasad var naturligt. Verandan gav skydd för både regn och sol, och gjorde att man kunde gå torrskodd mellan husets olika ingångar. Och fönsterluckorna var viktiga, havet gav ett tufft klimat och luckorna stängdes när den var storm och kallt ute. Fönstren var ju av enkelglas på den tiden, säger Johan.

new-england-03

De många små takkuporna, så kallade enfackskupor eftersom de ryms mellan takets fackverk, har en intressant bakgrund. En och en halvplanshusen i New England, och i USA överhuvudtaget förresten, var traditionellt större än i Sverige. I Sverige byggdes ofta övervåningarna så att ett allrum placeras på mitten och rummen placerades mot gaveln, med gavelfönster för att få in dagsljus . Men i USA var övervåningarna längre, med plats för fler rum. Vissa av rummen blev då utan fönster och därför placerades takkupor i varje rum för att släppa in ljuset.

– Idag finns ju takfönster och då behövs inte enfackskuporna på samma sätt. Men kuporna har nu blivit en del av den amerikanska arkiteturtraditionen och ritas fortfarande in på de nybyggda hus som går i mer traditionell stil i USA, säger Johan.

new-england-04

Jag nämner de täta och många spröjsen på de stora fönstren och Johan berättar att de också hör till New England-stilen.

– Det ansågs fint att ha stora fönsterpartier på den tiden. Men fönster var dyrt, de blåstes för hand och man kunde ännu inte skapa stora fönsterglas. Lösningen blev att sätta ihop många små fönsterglas med träreglar mellan, och så var spröjsen uppfunna. Idag lever det designuttrycket kvar i de stora fönsterpartierna med många spröjs, fast de förstås egentligen inte behövs längre. Nu går det ju utmärkt att producera stora fönsterpartier som håller ihop helt utan spröjs.

new-england-05

Vi går in genom de pampiga pardörrarna, och här lägger jag märke till den första detaljen från den svenska byggtraditionen: Överljusfönstren. De blev vanliga här i Sverige redan på 1600- talet och släppte in ljus i de då ganska mörka hallarna. Här behövs egentligen inget extra ljus, märker jag dock när jag gör entré i huset. Den här pampiga hallen fullkomligt badar i dagsljus och ger ett spektakulärt och samtidigt ombonat intryck, med de vita träräckena. Här är det öppet upp till övervåningen och ytorna är stora och luftiga, med en läcker trappa som liksom slingrar sig upp i en U-form. Det märks att Johan och hans kollegor har tänkt på varenda detalj för att skapa något alldeles extra i det här vackra huset.

new-england-06

– Vi ville att det skulle hända något redan i hallen. Det skulle vara som en upplevelse bara att gå uppför trappan till övervåningen. Därför placerade vi en baldakinhylla i väggen över entrén, som möter blicken när man går uppför trappan. På baldakinhyllan kan man förstås placera vad man vill – just i det här huset valde vi saker som karaktäriserar familjen som bor här. De gillar att resa så vi placerade en fin gammal amerikakoffert i hyllan, tillsammans med några fina gamla böcker och kartor. Om man vill kan man använda den just så: Som en utställningsdel som uttrycker vem som bor i huset. Vill man hellre använda hyllan för ”riktigt” förvaring, eller kanske som bokhylla, är det en smal sak att investera i en stege på hjul för att komma åt prylarna. Du vet en sådan som man använder i bibliotek med höga bokhyllor, för att nå böckerna överst.

Om exteriören till största delen är inspirerad av New England så är interiören mestadels inspirerad av den svenska byggtraditionen.

new-england-07

– Vi försvenskade planlösningen och funktionerna. I USA lever man litet annorlunda, till exempel är inte entréförhållandena desamma som i Sverige. Där går man ofta direkt in i vardagsrummet, här vill vi gärna ha en hall att gå in i.

Kök och vardagsrum har en öppen planlösning. Köksdelen ligger till vänster och är avgränsad med en köksö, medan vardagsrumsdelen ligger åt höger i fil med köket. Här är inrett med många detaljer från det svenska lantköket: Ramar på luckorna, skålhandtag, mönstrade tapeter. Johan är extra nöjd med ingången till gästrummet som placerats längst bort vid vardagsrummet.

new-england-08

– Det ger liksom en frihetskänsla att vardagsrummet inte slutar där längst in i hörnet utan att det faktiskt händer något mer – plötsligt öppnar sig ännu ett rum! I just det här huset har vi valt att lägga ett dressing room med ytterligare en dörr in till kapprummet och hallen i det rummet, men det där bestämmer kunden själv. Götenehus koncept är ju att kunden skräddarsyr huset efter sina önskemål, vilket gör att Götenehus olika villor blir väldigt olika varandra sinsemellan. Inget Götenehus är det andra likt, kan man säga.

På övervåningen öppnar sig rummet som Johan kallar ”den privata salongen”. Till vänster ligger föräldrarnas sovrum, sida vid sida med ett mycket luftigt badrum som är nästan som en spaavdelning med generöst hörnbadkar, dubbeldusch, gott om förvaring och två fönster som släpper in dagsljuset. Ja, här finns till och med en takkupa som ger en rejäl nypa extra charm. Vilket ljuvligt hus!

Artikel ur tidningen ”Allt om Villor & Hus”.
Reporter Ulrika Lindgren.